Norska industri- och hydraulikföretaget Servi Group har minskat utsläppen från den egna verksamheten och inköpt energi kraftigt sedan 2022. Bakom resultatet ligger bland annat elektrifiering, energieffektivare lokaler och förändringar i fordonsflottan. Samtidigt visar företagets hållbarhetsrapport att den betydligt större utmaningen finns i leverantörskedjan.
Servi Group redovisar en minskning på 86 procent av de sammanlagda utsläppen inom Scope 1 och marknadsbaserat Scope 2 jämfört med basåret 2022. Därmed passerade företaget redan under 2025 sitt dåvarande mål för 2030, som var en minskning med 81 procent.
Servi är en norsk leverantör av system och komponenter inom bland annat hydraulik och pneumatik och arbetar även med service, underhåll och renovering av hydrauliska system.
Flera åtgärder bakom minskningen
Utsläppsminskningen är enligt Servi resultatet av flera förändringar i verksamheten.
Vid produktionsanläggningen i Rissa har en propaneldad värmare för ytbehandlingen ersatts med en elektrisk panna. Åtgärden ökar elanvändningen men minskar användningen av fossilt bränsle och därmed de direkta utsläppen.
Servi har också flyttat huvudkontoret till energieffektivare lokaler i Vinterbro och genomfört liknande förändringar på andra anläggningar.
Fordonsflottan elektrifieras successivt där det är praktiskt möjligt. Företaget konstaterar samtidigt att serviceverksamhet med tung last och långa körsträckor fortfarande innebär att dieseldrivna fordon behövs.
Även ursprungsgarantier för elektricitet bidrar till minskningen av de marknadsbaserade Scope 2-utsläppen.
Energianvändningen ökade
Rapporten visar samtidigt att en minskning av klimatutsläppen inte automatiskt innebär minskad energianvändning.
Servis totala energianvändning ökade med två procent under 2025 till cirka 4,71 miljoner kWh. Företagets mål om ytterligare fyra procents minskning nåddes därmed inte.
En förklaring är elektrifieringen vid Rissa. När den propaneldade utrustningen ersattes med el minskade de fossila utsläppen samtidigt som elanvändningen ökade.
Det illustrerar en utmaning som många industriföretag ställs inför när processer elektrifieras: klimatpåverkan och energiförbrukning är två olika mått och behöver följas parallellt.
Den stora utmaningen finns hos leverantörerna
Trots den kraftiga minskningen inom Scope 1 och 2 ligger huvuddelen av Servis klimatpåverkan utanför den egna verksamheten.
Servi redovisar totalt 10 635 ton CO2e i marknadsbaserade utsläpp för 2025. Av de kartlagda Scope 3-kategorierna stod inköpta varor och tjänster för 8 985 ton CO2e.
Det innebär att råvaror, komponenter och andra inköp är en betydligt större klimatfråga än exempelvis företagets egen uppvärmning och fordonsanvändning.
Servi uppger att arbetet hittills framför allt har handlat om att förbättra kartläggningen av Scope 3. Några konkreta utsläppsmål för Scope 3 har ännu inte fastställts.
Reparation blir en del av miljöarbetet
För hydraulikindustrin är ytterligare en del av rapporten särskilt intressant. Servi pekar ut reparation och renovering av befintlig utrustning som en viktig del av arbetet med cirkulär ekonomi.
Företaget redovisar 141 miljoner norska kronor i intäkter från reparationer och renoveringar under 2025, motsvarande 14,3 procent av omsättningen.
Ett exempel i rapporten gäller 48 Poclain radialkolvmotorer som av en tredje part hade bedömts som skrot. Efter demontering, inspektion, bearbetning, renovering och provning kunde Servi återställa motorerna till en prestandanivå som enligt företaget motsvarade fabriksnya enheter.
Genom renoveringen undveks att mer än ett ton metall blev avfall, samtidigt som kunden slapp tillverkning och transport av motsvarande antal nya motorer.
Nästa steg blir svårare
Servis resultat visar att konkreta åtgärder i den egna verksamheten kan ge stora utsläppsminskningar: elektrifiering av processer, effektivare byggnader, förändrade fordon och val av elavtal.
Men rapporten visar också var nästa utmaning ligger.
När de direkta utsläppen minskar blir klimatpåverkan från material, komponenter, transporter och leverantörer allt mer dominerande. Att minska den kräver andra verktyg och i större utsträckning samarbete genom hela den industriella värdekedjan.
