Den 20 januari 2027 börjar EU:s nya maskinförordning att tillämpas. För hydraulikbranschen innebär den inte ett helt nytt säkerhetstänkande, men digitalisering, elektrohydraulik och uppkopplade maskiner gör att säkerheten måste betraktas ur ett bredare perspektiv.
Maskiner med hydrauliska system har länge omfattats av omfattande säkerhetskrav. Höga tryck, stora krafter, lagrad energi och tunga laster innebär risker som konstruktörer, tillverkare och användare måste hantera.
Den 20 januari 2027 förändras regelverket när EU:s maskinförordning, förordning (EU) 2023/1230, börjar tillämpas och ersätter det nuvarande maskindirektivet 2006/42/EG.
För den som arbetar med hydraulik innebär förändringen inte att tidigare säkerhetsprinciper blir inaktuella. Många grundläggande krav känns igen. Däremot har maskintekniken förändrats kraftigt sedan det nuvarande maskindirektivet togs fram. Hydraulik, elektronik, sensorer, programvara och kommunikation är idag ofta delar av samma system.
Det är en utveckling som den nya maskinförordningen tar större hänsyn till.
Från maskindirektiv till maskinförordning
En viktig förändring är själva formen på lagstiftningen. Det nuvarande regelverket bygger på ett EU-direktiv som genomförts i medlemsländernas nationella bestämmelser. Den nya lagstiftningen är i stället en EU-förordning och blir direkt tillämplig i medlemsländerna.
I Sverige upphör Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:4 om produkter – maskiner att gälla när den nya förordningen börjar tillämpas.
För maskintillverkare är därför den 20 januari 2027 ett viktigt datum att ha kontroll på.
Det betyder däremot inte att alla maskiner som redan finns ute i industrin plötsligt måste byggas om. Regelverket behöver ses i relation till bland annat när en maskin släppts ut på marknaden eller tagits i drift och vad som senare görs med den.
Just förändringar och moderniseringar av äldre maskiner är en fråga som Fluiden återkommer till längre fram i artikelserien.
Hydrauliken är inte längre ett isolerat system
En traditionell bild av ett hydraulsystem är relativt enkel: en pump skapar ett flöde, ventiler styr oljan och cylindrar eller motorer omvandlar den hydrauliska energin till rörelse.
I moderna maskiner ser verkligheten ofta annorlunda ut.
En rörelse kan börja med information från en givare. Signalen behandlas i en elektronisk styrenhet och av programvara som avgör om rörelsen får utföras. Därefter styrs en proportionell eller servohydraulisk ventil som i sin tur bestämmer hur cylindern eller hydraulmotorn rör sig.
Säkerheten finns därmed inte nödvändigtvis i en enskild komponent.
Den kan finnas i hela kedjan:
givare → elektronik → programvara → ventil → hydraulik → mekanisk rörelse
Det gör funktionell säkerhet allt viktigare även för hydraulikbranschen.
Bosch Rexroth är en av de leverantörer som lyfter denna utveckling inför den nya maskinförordningen. Företaget pekar bland annat på hur elektroniska säkerhetsfunktioner och ökande automatisering gör att säkerheten behöver hanteras på systemnivå.
För en hydraulikkonstruktör betyder det att det blir allt svårare att dra en tydlig gräns mellan hydraulik och styrsystem.
När en ventil blir en del av säkerhetssystemet
En hydraulventil kan ha som uppgift att bestämma riktning, flöde eller tryck. Men samma ventil kan också ingå i en funktion vars uppgift är att förhindra en farlig rörelse.
Då får den en annan betydelse ur säkerhetssynpunkt.
Den nya maskinförordningen tar upp säkerhetskomponenter och omfattar bland annat ventiler med ytterligare funktioner för feldetektering när de används för styrning av farliga maskinrörelser. Även säkerhetsanordningar i hydrauliska kretsar som ska förhindra att en last faller finns med bland exemplen.
Det visar hur nära hydraulik och maskinsäkerhet hänger samman.
Det räcker inte alltid att fråga om en ventil fungerar. Frågan kan också vara vad som händer när den inte fungerar.
Kan lasten falla? Kan en cylinder börja röra sig? Upptäcks felet? Går maskinen till ett säkert tillstånd?
Det är den typen av frågor som ligger bakom begreppet funktionell säkerhet.
Högt tryck och lagrad energi försvinner inte med digitaliseringen
Samtidigt är det viktigt att inte låta diskussionen om programvara och elektronik skymma de klassiska hydrauliska riskerna.
Ett hydraulsystem kan innehålla mycket stora energimängder.
Slangar och rör arbetar under högt tryck. En ackumulator kan innehålla lagrad energi trots att pumpen är avstängd. En cylinder kan hålla en upplyft last och ett system kan förbli trycksatt långt efter att maskinen stängts av.
Maskinförordningen innehåller därför även välbekanta krav som är direkt relevanta för hydrauliken. Ledningar som transporterar vätskor, särskilt under högt tryck, ska tåla de belastningar de utsätts för och vara monterade eller skyddade så att ett brott inte skapar risk.
Maskinen ska också kunna isoleras från sina energikällor och kvarvarande eller lagrad energi ska kunna avledas utan att människor utsätts för fara.
För hydraulikpersonal är detta knappast nya problem. Men de visar varför maskinsäkerhet måste omfatta hela maskinens livscykel och inte enbart konstruktionen.
En avstängd maskin är inte nödvändigtvis en energilös maskin.
Underhåll är också en del av säkerheten
Hydrauliska system förändras under sin livslängd.
Slangar åldras. Tätningar slits. Ventiler kan börja läcka internt. Föroreningar påverkar komponenter och inställningar kan förändras. Komponenter byts och maskiner modifieras.
Maskinförordningen ställer därför krav som berör möjligheten att utföra underhåll, justering, rengöring och service på ett säkert sätt.
Utgångspunkten är att sådant arbete ska kunna genomföras när maskinen står stilla. Där detta inte är möjligt måste det finnas andra åtgärder som gör arbetet säkert.
Instruktionerna ska också innehålla information om de kontroller och det underhåll som krävs av säkerhetsskäl och, när det är relevant, vilka komponenter som utsätts för slitage och vilka kriterier som gäller för utbyte.
För hydraulikbranschen är detta betydelsefullt. En säker konstruktion måste också kunna förbli säker efter många års användning.
Dokumentationen blir mer digital
Den nya förordningen är samtidigt anpassad till ett mer digitaliserat arbetssätt.
Bruksanvisningar kan under vissa förutsättningar tillhandahållas digitalt. Användaren ska kunna komma åt, ladda ned, spara och skriva ut informationen, och tillverkaren måste säkerställa att instruktionerna finns tillgängliga under den tid som regelverket kräver.
För serviceorganisationer kan digital dokumentation innebära praktiska fördelar. Rätt instruktioner för exempelvis tryckavlastning, komponentbyte och säker åtkomst kan göras lättare tillgängliga där arbetet faktiskt utförs.
Men digitaliseringen innebär också nya frågor.
Cybersäkerhet kan bli hydraulisk säkerhet
När maskiner blir uppkopplade uppstår risker som knappast förknippades med traditionell hydraulik.
Anta att en arbetsmaskin har elektroniskt styrd hydraulik och kan uppdateras, diagnostiseras eller kommunicera med andra system via nätverk.
Om någon obehörig kan påverka säkerhetskritiska parametrar eller programvara är problemet inte enbart digitalt. Resultatet kan i slutänden bli en fysisk rörelse av en hydraulcylinder eller hydraulmotor.
Den nya maskinförordningen tar därför större hänsyn till skydd mot manipulation av säkerhetsrelevanta styrsystem.
Gränsen mellan safety och security blir därmed mindre tydlig.
För hydraulikbranschen innebär det att cybersäkerhet i vissa maskiner kan bli en del av arbetet med att förhindra farliga hydrauliska rörelser.
Riskbedömningen finns i centrum
Trots ny teknik bygger mycket av maskinsäkerheten fortfarande på en välbekant grund: riskerna måste identifieras och hanteras.
Tillverkaren ska bedöma vilka risker maskinen medför och konstruera den med hänsyn till resultatet. Risker ska så långt möjligt elimineras genom konstruktionen, därefter reduceras genom skyddsåtgärder och kvarstående risker hanteras genom information och instruktioner.
För ett hydraulsystem kan frågorna exempelvis handla om vad som händer vid slangbrott, ventilfel, oväntad start, styrsystemsfel, övertryck eller förlust av elektrisk matning.
Riskbedömningen blir därför länken mellan förordningens övergripande krav och de tekniska lösningar som konstruktören väljer.
Hur en sådan riskbedömning kan genomföras för hydrauliska system återkommer Fluiden till i nästa del av artikelserien.
Standarderna hjälper konstruktören
EU-förordningen beskriver de grundläggande kraven, men konstruktören behöver också praktiska verktyg för att omsätta dem i tekniska lösningar.
Här får standarderna en central roll.
För hydrauliska system är SS-EN ISO 4413 en viktig standard. Den behandlar allmänna regler och säkerhetskrav för hydrauliska system och komponenter och omfattar bland annat konstruktion, installation, användning och underhåll.
Därtill kommer standarder för exempelvis riskbedömning och säkerhetsrelaterade delar av styrsystem.
För den som konstruerar moderna elektrohydrauliska system blir det därför viktigt att förstå inte bara hydrauliken utan också hur den samverkar med maskinens övriga säkerhetssystem.
Vad händer när en gammal maskin byggs om?
En annan fråga som blir särskilt intressant för hydraulikbranschen är vad som händer när befintliga maskiner moderniseras.
Det är vanligt att äldre maskiner får nya hydraulkomponenter, elektroniska ventilblock, PLC-system, givare, radiostyrning eller helt nya funktioner.
Den nya maskinförordningen innehåller ett uttryckligt begrepp för väsentlig ändring av en maskin.
Det innebär inte att ett vanligt komponentbyte eller en normal reparation automatiskt gör någon till tillverkare av en ny maskin. Men större fysiska eller digitala förändringar som påverkar säkerheten kan få betydelse för vem som bär ansvaret och vilka krav som måste uppfyllas.
För hydraulikföretag som bygger om och moderniserar maskiner är detta en fråga som förtjänar betydligt mer uppmärksamhet.
Fluiden kommer därför att ägna en separat artikel åt just ombyggnad och modernisering.
Dags att börja förbereda sig
Den 20 januari 2027 närmar sig snabbt och för maskiner som utvecklas idag är datumet högst relevant.
För hydraulikbranschen handlar förberedelserna inte om att kasta bort tidigare kunskap om maskinsäkerhet. Snarare gäller det att förstå hur den kunskapen passar in i en maskinvärld där hydraulik, elektronik och programvara blir allt mer sammanlänkade.
Tillverkare och konstruktörer behöver förstå det nya regelverket. Service- och ombyggnadsföretag behöver veta när deras arbete kan påverka maskinens säkerhet och ansvarsförhållanden. Och användare behöver kunna underhålla och använda systemen utan att säkerheten som byggts in från början går förlorad.
Hydrauliken fortsätter att skapa kraften och rörelsen.
Men säkerheten runt den blir allt mer systemövergripande.
Artikelserien: Maskinförordningen och hydrauliken
Del 1: Nya maskinförordningen närmar sig – vad betyder den för hydrauliken?
Del 2: Riskbedömningen börjar i konstruktionen – så hanteras hydrauliska risker
Del 3: CE-märkning av maskiner – vem ansvarar egentligen för vad?
Del 4: När den gamla maskinen byggs om – kan du bli maskintillverkare?
