En som noterat att tidsbrist påverkar utbildningar och kurser är Tom Andersson som har jobbat som utbildare i säkerhet sedan 2006 och ofta jobbar direkt mot industrin.
– Det har blivit alltmer tydligt att företag drar ner på tiden för utbildningsinsatser inom säkerhet samtidigt som mer material måste in i kurserna, jag börjar låta mer som en radiopratare för att få med allt, berättar han med ett leende.
Men bakom leendet döljer sig en reell oro för att industrins fokus på säkerhetsarbete minskar, något som han inte märkt av tidigare.
– Sedan 2014/2015 har företagen varit de som drivit på en ökad säkerhet på arbetsplatser, de har gått längre än vad Arbetsmiljöverket kräver när det gäller arbetsledares ansvar. Då började det komma krav inom företag på att för att få en chefsroll behövde man en grundläggande utbildning i arbetsmiljöansvar. Jag tycker det är väldigt positivt att företagen själva sätter ribban högt för säkerheten.
Olika läroplaner för säkerhetsutbildningar
Inom industrin har olika aktörer tagit på sig ansvar att ta fram läroplaner. En sådan är LUR, LiftUtbildningsRådet, som ansvarar för innehåll och utveckling av Liftläroplanen (LLP).
LUR auktoriserar liftutbildningsföretag som förbinder sig att följa LLP.
– De har bland annat krav på grundläggande kunskaper hos förare av mobil arbetsplattform inom hydraulik, om hur hydrauliksystem fungerar, hur man upptäcker läckage och mycket annat. Förarna behöver gå en repetitionsutbildning vart femte år för att uppdatera kunskaperna. Hydrauliken är exempelvis en viktig del i kravet på arbetsgivarens undsättningsplan som handlar om att kunna nödköra en maskin, att kunna genomföra en nödsänkning för att få ner folk i en korg som har fastnat högt upp.
Mer likartade säkerhetsanordningar vore önskvärt
Maskindirektivet är ett viktigt dokument för att skapa säkra arbetsplatser. Ett av dess syften är att harmonisera gällande krav för att uppnå ett starkt skydd för hälsa och säkerhet i industrin.
– Samtidigt som det är ett viktigt verktyg för säkerhetsarbetet tycker jag att det inte riktigt hänger med i utvecklingen. Jag skulle vilja se mer lika utformad säkerhetshantering så det fungerar lika oberoende av utrustning.
Som det är nu har olika utrustningar olika säkerhetsanordningar vilket gör det svårt om man exempelvis flyttar runt på arbetsplatsen eller att företaget jobbar med hyrmaskiner, något som blir allt vanligare.
– Om alla utrustningar hade säkerhetsanordningar placerade på relativt lika ställen och som fungerade på likartat sätt skulle det underlätta för medarbetarna att jobba säkert. Det finns krav på introduktionsutbildningar för olika maskiner, men det sker sällan på ett strukturerat sätt. Det vore enklare om det bara behövdes en utbildning i hur man kan arbeta säkert med en viss typ av maskiner, att inte behöva en ny genomgång för varje fabrikat av en maskin.
Utformar kursplaner i samspel med kund
De kurser som Tom Andersson oftast är ansvarig för på företag handlar om arbetsgivaransvar inom truck, kran, mobila arbetsplattformar, ställningar och liknande. Innehållet handlar om allt från lagar/föreskrifter och arbetsledarens ansvar till riskbedömningar och förebyggande arbete.
– Vi går även igenom olycksstatistik och tar upp nya tekniker för att undvika olyckor. För truckar handlar det exempelvis om det finns gående i närheten eller inte, vilket ställer olika krav på föraren.
Inom vissa områden finns framtagna läroplaner från olika branschorganisationer som Tom Andersson följer i sina utbildningar.
– Inom områden där det inte finns sådana läroplaner för säkerhetsarbetet får jag först besöka arbetsplatsen och utifrån det se vilka behov och interna regler de har innan jag tar fram kursplanen.
Saknar krav på utbildningsanordnare
Ett problem Tom Andersson ser är att det idag inte finns några krav på vem som får starta ett utbildningsföretag inom exempelvis arbetsmiljö och säkerhet.
– Vem som helst kan starta ett företag och sedan ge sig ut på marknaden och marknadsföra sina tjänster. Det är upp till arbetsgivaren att välja rätt utbildningsföretag. Vet man inte vilka krav man bör ställa på utbildaren kan det vara svårt att välja ett företag med tillräcklig kompetens för att faktiskt kunna ge rätt utbildningar, förklarar han.
På vissa ställen finns kollektivavtal som styr vilken typ av utbildning som krävs, exempelvis via TYA, Transportfackens Yrkes- och arbetsmiljönämnd.
– Sedan finns också möjligheter för företagen själva att styra vilken utbildning de erbjuder medarbetarna, vill de höja säkerhetsnivån inom företaget tar de in mer avancerad utbildning. De kan även ha krav på certifieringar inom olika områden hos medarbetare och leverantörer.
Ett bra sådant exempel på nyttig certifiering tycker han är den inom hydraulik som ITH och SFMA ansvarar för.
– Jag skulle gärna se att Arbetsmiljöverket hade med mer krav på utbildningar inom säkerhet i sitt regelverk för att stödja företagens säkerhetsarbete.
Vanliga brister i säkerhetsarbetet
På frågan om vilka de vanligaste felen är som han stöter på när han besöker företag blir svaret att han inte tycker det görs så många fel där han är.
– Det kan bero på att det är större företag och återkommande kunder som har ett intresse av att skapa säkra arbetsplatser. Det handlar oftare om efterfrågan på rådgivning i samband med exempelvis ombyggnationer av fabrikslokaler.
Däremot kan det förekomma en del brister i säkerhetsarbetet hos mindre företag.
– Det kan vara lätt att välja att hoppa över service då man tycker att maskinen fungerar bra och service tar både tid och kostar pengar.
Det förekommer också okunskap kring vilka krav som kan finnas på olika säkerhetsutrustningar och vilka besiktningskrav som finns på exempelvis lyftkranar.
Stort fokus på slangar och kopplingar
När det gäller hydrauliksystem är det extra viktigt att ha koll på säkerheten där det förekommer trycksystem.
– Det får inte förekomma läckage vilket innebär att slangar och kopplingar måste kollas extra noga. Vid läckage riskerar man tryckfall i systemet som kan få allvarliga konsekvenser.
En annan viktig sak att hålla koll på då man jobbar med hydrauliksystem är att man måste se till att systemet är trycklöst före exempelvis redskapsbyten.
– Man måste veta hur man gör systemet trycklöst, det är en viktig del i säkerhetsutbildningen för sådana system. I moderna maskiner finns hjälpmedel som Oilquick som minimerar risken för föraren, men på äldre maskiner behöver man definitivt ha koll på hur man får bort trycket innan olika åtgärder, förklarar Tom Andersson.
Ett problem med ett trycksatt system är att där man bytt dieseldrift till eldrift är det mer komplicerat att göra systemet trycklöst.
– Det visar på vikten av att uppdatera kunskaperna hos medarbetarna när det gäller säkerhetsarbetet då teknikutvecklingen kontinuerligt skapar behov av nya kunskaper kring säkerhet.
Man behöver också ha koll på vilka besiktningsregler som gäller för olika maskiner.
– Det är lite otydligt vilka besiktningskrav som finns för olika maskiner. För exempelvis lyftplattformar krävs kontrollbesiktning av tredje part varje år, medan det för de flesta truckar inte krävs någon besiktning alls.
Vem ansvarar för vad
Att det yttersta ansvaret för säkerheten på arbetsplatsen ligger hos arbetsgivaren är tydligt, men hur det sedan utförs kan variera.
– Om arbetsgivaren inte har kompetensen för att genomföra en tillförlitlig undersökning och riskbedömning, eller vidta nödvändiga åtgärder, måste extern kompetens anlitas. Då kan de kontakta exempelvis sin arbetsgivarorganisation, företagshälsovården eller en arbetsmiljökonsult, förklarar Tom Andersson.
Men samtidigt som det yttersta ansvaret ligger hos arbetsgivaren har medarbetarna ansvar för sitt eget arbete och liv.
– De måste följa instruktioner som finns och se till att ha tillräckliga kunskaper för att arbeta på ett säkert sätt. De har även ansvar att avbryta ett arbete om de ser att det föreligger risker.
I arbetet med att skapa en säker arbetsplats är en viktig del också att se till att rapportera incidenter och olyckor i enlighet med reglerna för systematiskt arbetsmiljöarbete.
– Men i slutänden är det ändå arbetsgivaren som avgör hur arbetet med säkerheten genomförs, vilka riskbedömningar som utförs och allt annat.
