Det berättar Fredrik Edholm, produktchef inom pneumatik på SMC. Han konstaterar också att de som leverantör måste se till att deras relevanta produkter stödjer standarden.
– I grunden beslutas det om ett EU-direktiv för vad som behöver uppfyllas ur säkerhetssynpunkt. Därefter tar man fram harmoniserade standarder som beskriver hur det kan ske.
Trappstegsmodell för säkerhetsnivåer
Med hjälp av standarden ISO 12100 får man hjälp med vilka steg man behöver ta hänsyn till vid riskbedömning och riskreducering för maskiner. Standarderna ISO 13849 och IEC 62061 tar över bedömningen och verifieringen av säkerhetsfunktioner. Utformningen av de säkerhetsrelaterade delarna av styrsystemen är en iterativ process som innebär flera steg.
Steg 1 – Definiera krav på säkerhetsfunktionerna
Steg 2 – Fastställa nödvändig Performance Level (prestandanivåer)
Steg 3 – Utformning och teknisk implementering av säkerhetsfunktionerna
Steg 4 – Fastställande av Performance Level och kvantitativ granskning
Steg 5 – Verifiering
Steg 6 – Validering
I standarden finns en trappstegsmodell framtagen som styr vilken säkerhetsnivå som krävs för systemet utifrån vad riskanalysen gav.
– Riskbedömningen, som kunden utför, sker med hjälp av ett diagram i standarden. Bland annat bedöms hur allvarliga de eventuella skadorna är, hur ofta riskerna uppträder och i vilken utsträckning riskerna kan undvikas. Resultatet av bedömningen är den prestandanivå som behövs för de enskilda säkerhetsfunktionerna som ska minimera riskerna.
Olika prestandanivåer
Prestandanivån delas upp i fem olika nivåer, från a-e, där a innebär minst risk och e störst risk.
– Om nivån är PL a eller PL b räcker det att ha en kanal, för PL d och Ple behövs två kanaler, för PL c kan det oftast räcka med en. Två kanaler betyder att man har två parallella styrsystem, går den ena sönder så klarar man sig på den kvarvarande.
Standarden kräver redundanta system för prestandanivå d-e, det är därför de behöver två kanaler i styrssytemet.
Trenden går mot säkerhetsventiler längre ut i systemet
När kunden väl gjort sin riskanalys och konstaterat på vilken risknivå de ska uppfylla gäller det att välja rätt säkerhetsfunktion. Inom pneumatiken har det historiskt handlat om att man vid risk för olycka gör systemet trycklöst vilket innebär montering av en ventil som luftar av, en ”safe venting”-funktion.
– En säkerhetsfunktion för ”safe stopping and closing” för att snabbt stoppa en cylinderrörelse som är farlig om någon kommer för nära kan vara ett mycket bättre alternativ. Detta kräver en kombination av komponenter som riktningsventiler, flödesreglerande ventiler och eller cylinderlås.
Validerade av tredjepartsorgan
SMC erbjuder kretsar som uppfyller olika säkerhetsfunktioner enligt standarden som är validerade av tredje part TUV. De har även ett hjälpprogram ”pneusafe” som ger förslag på vilka kretsar som passar bäst för olika säkerhetsfunktioner och applikationer.
– Den information vi behöver från kunden för att ta fram förslag är bland annat en beskrivning av maskinfunktion, identifiering av farliga pneumatiska rörelser, fastställande av nödvändig säkerhetsfunktion för rörelsen samt fastställande av erforderlig prestandanivå.
När de har det kan de ta fram förslag på pneumatisk krets för att matcha den erforderliga säkerhetsfunktionen och PLr.
– Det är inget krav i standarden att validera system mot en tredjepart, men vi vill skapa en extra trygghet för alla inblandade att komponenter och kombinationen av komponenterna vi valt ut för olika säkerhetsfunktioner uppfyller kraven och är säkra via ett behörigt oberoende ledande tredjeparts organ, förklarar Fredrik Edholm.
Även produkter godkända
I de pneumatiska kretsarna ingår sedan ett antal olika produkter beroende på vilken prestandanivå man har valt.
– Även produkterna har vi validerat var för sig att de uppfyller olika konstruktionskrav enligt ”well tried principles” och ”basic principles”. Ett exempel på vad vi försäkrar med en sådan validering är att exempelvis en fjäder inte kollapsar helt om den går sönder utan upprätthåller viss funktion.
En viktig del i säkerhetsarbetet är att även lämna med dokumentation som visar att produkten uppfyller kraven i standarden då det är en del i maskintillverkarens verifiering och validering.
– Det handlar både om konstruktionsprinciper och data om livslängd. Systems teoretiska livslängd behöver fastställas i enlighet med standardens krav.
Ökade krav på cybersäkerhet
En annan trend inom industrin är att nya säkerhetsperspektiv kommer att komma med i den nya Maskinförordningen som 2027 kommer ersätta Maskindirektivet.
– I den nya förordningen har de väsentliga hälso- och säkerhetskraven uppdaterats. Det flesta avser AI ihop med säkerhetsrelaterade styrsystem, autonoma maskiner och cybersäkerhet. Även krav kring hur väsentligt modifierade maskiner ska hanteras förtydligas, förklarar Fredrik Edholm.
För SMC:s del kommer den nya Maskinförordningen inte väsentligt påverka deras erbjudande då de är en komponentleverantör av delar som ingår i styrsystemen.
– Men det gäller att ha koll då listan är lång och se till så man tillämpar den korrekt, för den kommer införas från en dag till en annan. Uppfyller man inte de nya kraven dagen den träder i kraft kan man kanske få problem.
