När jag började jobba med detta nummer, med fokus på konstruktion och installation, trodde jag mycket skulle handla om olika regler och riktlinjer för hur man konstruerar ett effektivt och driftssäkert hydrauliksystem. Det jag lärt mig under samtalen är att det inte finns speciellt mycket regler att förhålla sig till då hydrauliksystem är så komplexa med ständigt föränderliga parametrar. I stället förstod jag att det viktigaste är en konstruktiv dialog under hela konstruktionsfasen, både internt mellan de som bygger systemet och med kunden som beställt det.
Det framgår tydligt i artikeln om Anderstorp Hydraulik, de är välkända i branschen för att under många år byggt effektiva och driftsäkra system. Hos dem har ett nära teamarbete internt alltid varit i fokus samtidigt som de i dialog med beställaren eftersträvat största möjliga tydlighet kring vad systemet ska användas till och var det ska verka.
Även Projekthydraulik, som utbildat inom hydraulik under många år, ser förarbetet som en av de viktigaste delarna i en bra konstruktion. Det gäller att tillsammans med beställaren fastställa vilka grundvillkoren är för hydrauliken, vilka krafter det ska hantera och mycket annat. När man väl vet det går konstruktionen relativt snabbt.
En viktig del i konstruktionen av ett driftsäkert hydrauliksystem är valet och placeringen av slangar och kopplingar. Dock är det enligt Hydroscand först på senare år som insikten om betydelsen av det blivit mer påtaglig. Nu ser man på slangar och kopplingar som viktiga konstruktionselement, av samma vikt som pumpar och ventiler.
I digitaliseringens spår har olika simuleringsprogram utvecklats som en hjälp vid konstruktion. Dock används de ännu inte så ofta inom hydrauliken. Den hjälp de kan ge är bland annat att kunna testa olika utformningar av ett hydrauliksystem i simuleringsverktyget och avgöra vilken design som är mest optimal. På Linköpings universitet har de tagit fram Hopsan, ett simuleringsprogram för hydraulik, som beskrivs i tidningen tillsammans med en översikt av andra liknande program.
Vi uppmärksammar i detta nummer även att Fluid Scandinavia fyller 30 år i år! ITH Förlag, som ger ut tidningen, har också genomgått en del förändringar. Tidigare under året köpte ITH i Örnsköldsvik Bertil Anderssons andelar, han grundade tidningen för 30 år sedan, och nyligen köpte SFMA de andelar som Projekthydraulik haft sedan 2014. De nya ägarna planerar för olika nysatsningar framöver, något som vi kommer berätta om allteftersom.
Även på VD-posten för förlaget har det skett ett byte under året. Jan-Åke Johansson på Projekthydraulik, som varit VD i ca 10 år, har valt att gå i pension och i stället har Jon Sandström, VD på ITH, blivit VD. I tidningen finns ett reportage om avtackningen av Jan Åke Johansson.
Jag vill själv passa på att tacka Janne (som alla känner Jan-Åke Johansson som) för all support och hjälp han givit mig under åren som chefredaktör. Jag kunde inte hydraulikbranschen när jag började jobba med tid ningen och utan Jannes stöd hade jag inte lyckats få ihop de första numren av tidningen. Dessutom har vi haft ett väldigt trevligt samarbete under åren och jag önskar Janne all lycka i hans kommande pensionärsliv!
