Före införandet av tryckutrustningsdirektivet (PED) kunde en ackumulator tillverkad i ett europeiskt land inte användas i ett annat europeiskt land om det inte träffade det landets tryckkärlsföreskrifter. Direktivet har uppdaterats under åren och nu gällande föreskrift i Sverige är AFS 2023:5 om produkter – tryckbarande anordningar.
– En stor fördel med PED är att det undanröjer de tekniska handelshinder som är relaterade till leverans av tryckbärande anordningar i hela Europa (EES). PED är baserad på Essential Safety Requirements (ESR) som styr design, tillverkning, inspektion och testning, berättar Sten-Ove Claesson som jobbat med kvalitets- och säkerhetsfrågor under många år på bland annat HYDAC, numera som egen konsult.
PED står för Pressure Equipment Directive (2014/68/EU) och är en samling regler som gäller inom EU för tillverkning av tryckbärande anordningar. Direktivet gäller för anordningar som har ett övertryck högre än 0,5 bar. Det är idag implementerat i Sverige genom föreskriften AFS 2023:5.
Anordningar som uppfyller direktivets säkerhetskrav ska förses med CE-märkning, som ett bevis på att de uppfyller kraven i PED.
Anordningar som omfattas av kraven är:
• Tryckkärl
• Säkerhetsanordningar
• industriella rörledningar
• tryckbärande tillbehör
Under PED, kommer tillverkaren att vara helt ansvarig för att dess överensstämmelse uppfylls av egna produkter, där de faller inom ramen för PED. Överensstämmelse med direktivet visas med en CE-märkning och av ”Certificate of Conformity” från tillverkaren.
Kontroller för att undvika explosioner
Återkommande tredjepartskontroller utförs med syftet att se till att ett tryckkärl inte exploderar.
– När det gäller ackumulatorer inom hydrauliken handlar det om att skydda dem från övertryck. I konstruktionen görs det genom att man installerar en säkerhetsventil, eller ett sprängbleck, i nära anslutning till ackumulatorn som är kopplad till hydrauliksystemet. Man utför samtidigt även återkommande kontroller för utmattningsskador och andra fysiska skador på kärlet.
Gränsvärden för behov av kontroll
I en ackumulator förekommer två fluider av grupp 2a, gas och hydraulikvätska, som separeras av exempelvis ett membran eller en gummiblåsa.
– Att ackumulatorn innehåller gas, oftast kvävgas (N2), är anledningen till att de faller under tryckkärlsdirektivet. Gas är explosivt när den expanderar snabbt efter att ha blivit komprimerat, något som kan leda till explosioner om inte tillräckliga säkerhetskomponenter finns på plats, förklarar Sten-Ove Claesson.
Han berättar vidare att det finns gränsvärden för när en ackumulator behöver kontrolleras.
– Man multiplicerar trycket (bar) med volymen (l) för ackumulatorn, överstiger det värdet 1000 barliter så krävs kontroll enligt de kontrollregler som finns. På vilka kriterier kontroller ska utföras behandlas i AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning.
Missade kontroller vanligt fel
Under åren då han jobbat med tryckkärlsfrågor i branschen kan Sten-Ove Claesson konstatera att ett av de vanligaste felen han har sett är att företag har missat kontrollerna.
– Det kan finnas flera skäl till missade kontroller, men man måste förstå att det innebär att man utsätter sina medarbetare för viss fara, dessutom utdöms böter om missarna avslöjas.
Tredjepartskontroll enligt AFS 2023:11 gäller endast för industriella applikationer, på den mobila sidan finns inte samma typ av regler gällande kontroll av ackumulatorer.
– Det är lite märkligt, för även om många ackumulatorer i mobila maskiner är små och inte överstiger gränsvärdet 1000 barliter så finns ändå även en del större. Exempelvis dämpare på lastmaskinens lyftarmar är ackumulatorerna definitivt större, men de behöver inte kontrolleras av tredjepartsorgan.
Just nu förs diskussioner om striktare tolkning för utförande av kontroll
Under åren då tryckkärlsdirektivet, PED, har uppdaterats har egentligen inga större förändringar skett i regelverket för ackumulatorsystem (som är ett separat system ”dockat” till ett hydrauliksystem), det har bara tillkommit vissa förtydliganden.
– Det som däremot har förändrats på sista tiden är att vissa av de oberoende kontrollorganen har börjat tolka reglerna annorlunda. Just nu pågår en diskussion mellan hydraulikbranschen SFMA, SSG (företräder svensk pappers och stålindustri) och SWETIC, en branschorganisation som har vissa av kontrollorganen anslutna, om en ny striktare tolkning de vill genomföra.
Det handlar bland annat om att de anser att ytterligare en säkerhetsventil behövs för att säkra ackumulatorns säkerhet och den ska sitta på själva hydrauliksystemet och dessutom plomberas på en viss nivå.
– Vi som jobbar med hydraulik vet att en sådan plomberad ventil skull försvåra underhållsarbetet i hydraulikssystemet betydligt, samtidigt som det kan påverka funktionen negativt. Det gör att vi undrar över vilka skäl de har till nytolkningen. Det har definitivt inte att göra med att det skett några större olyckor med ackumulatorer som skulle ha kunnat förhindras av en sådan plomberad säkerhetsventil, så varför införa denna striktare tolkning? Motsvarande tolkning görs heller inte i andra länder inom EU, där PED gäller.
Kan försvåra för hydraulikbranschen
I samband med att kontroller infördes 2006 (AFS 2005:3), genomfördes en stor utredning i Sverige där bland andra Arbetsmiljöverket, SWETIC, Svensk industri och hydraulikbranschen var delaktiga.
– De kom fram till de tolkningar av kraven på kontroll som har använts fram till nu och det har inte hänt något allvarligt tillbud under alla år som skulle medföra behov av en striktare tolkning. Ett problem för oss i branschen är att det finns olika interna tolkningar ner på personnivå inom de enskilda ackrediterade kontrollbolagen. Det skulle innebära att det skulle finnas olika tolkningar av vilka kontroller som behövs av ackumulatorer om SWETIC slår fast sin striktare tolkning. En sådan situation skulle naturligtvis vara väldigt olycklig för både en trovärdighet för kontrollorganen och för industriföretagens beställningar av kontroller.
SWETIC har skickat ut en skiss på var de anser att den nya plomberade säkerhetsventilen ska sitta och från hydrauliksidan driver SFMA och SSG nu diskussioner med SWETIC, men hittills har de inte fått så stor respons från de sistnämnda.
Skissen visar tydligt att man inte har kunskapen om hur ett ackumulatorsystem kopplas till ett hydrauliksystem. Någon ”kompressor” (egentligen en gas-booster med egen säkerhetsanordning) sitter inte tillkopplad till systemet permanent, den kopplas in vid behov. Oftast fylls ackumulatorerna via gasflaskor som tas bort från anläggningen efter fyllning av gas. Säkerhetsutrustning monteras i adaptrar i direkt anslutning till ackumulator, även direktmontering av sprängbleck i ackumulatorkärlet förekommer (kolvackumulatorer).
– De föreslagna förändringarna av kontrollen medför kostbara ändringar och ombyggnationer för svensk industri samt mer tidsåtgång vid själva återkommande kontrollen. Det är svårt att se ett seriöst motiv till dessa förändringar när man inte riktigt kan se hur systemen ska bli säkrare.
Tittar man på alla de direktiv med kontroller och certifikat som finns, t.ex. Maskindirektivet och Tryckkärlsdirektivet som ligger vår bransch närmast, så har de ju syftet att göra saker säkrare, i syfte personsäkerhet. De ska vara vägledande i ett samspel mellan maskinbyggare och brukare, göra så att man kan känna sig vara och verka i en så trygg miljö som det bara går när man är på sin arbetsplats. De är inte till för att skapa arbetstillfällen för företag.
– Vi skulle vilja sitta ner och föra en konstruktiv dialog med kontrollorganen för att skapa en förståelse för vilka problem en sådan här tolkning skulle medföra. Inom SWETIC finns ingen med specifika kunskaper om hydrauliksystem vilket gör att vi som kan systemen behöver förklara vissa grundläggande funktioner och försöka hitta en gemensam väg framåt när det gäller tolkningar jämte funktion, avslutar Sten-Ove Claesson.
