Örjan Andrén har arbetat på Projekthydraulik sedan 1988 och har följt branschens och företagets utveckling sedan dess.
– Jag började direkt efter att jag gått en hydraulikutbildning på Högskolan Dalarna i Borlänge där Projekthydraulik var inhyrda för att hålla hydraulikdelen av utbildningen. Den utbildningen var lite unik eftersom den redan då kombinerade hydraulik med styr- och reglerteknik. Många av de som jobbar framgångsrikt inom hydraulikbranschen idag har gått den utbildningen. Dessvärre lades den ner efter bara 10 år, berättar han.
Kurser inom många områden
Företaget Projekthydraulik Haglind & Jansson AB startades 1977 i Borlänge av Olle Jansson och Ove Haglind. De två hade tidigare arbetat inom hydraulikbranschen i många år och såg i sina tidigare arbeten behovet av utbildning och konsultation inom branschföretagen och industrin.
– Företaget växte och var 1998 sex konsulter och utbildare. I det läget såldes företaget till Institutet för Tillämpad Hydraulik (ITH) som stod som ägare fram till 2002. Då bestämde vi som jobbade här att tillsammans köpa tillbaka företaget. Utbildningskonceptet bygger på ett antal kortare kurser, på mellan 2-5 dagar, som kan kombineras till fördjupningar inom olika områden som systemkonstruktion, underhåll och tillämpad hydraulik. De gör också specialanpassade kurser, framför allt till industrin. De kan vara inriktade mot en speciell typ av maskin, till exempel pressar.
– Olika kombinationer av kurser kan också leda till certifiering inom områden som proportionalteknik, montageteknik och grundläggande systemkonstruktion. Som utbildningsföretag är vi även certifierade på den högsta nivån av CETOP, den europeiska kommittén för fluidkraft. Att de är ett av CETOP-godkända utbildningscenter innebär att de uppfyller kraven i CETOPs riktlinjer för godkända center och de processer som är förknippade med kvalitetssäkring och kvalitetskontroll av kompetensbaserade kvalifikationer.
Mer kortsiktig ekonomi
Även om Örjan Andrén varit med länge ser han inte att grundkonstruktionen för ett hydrauliksystem inom industrin har förändrats speciellt mycket sedan han började.
– Det som skett är att man använder mer elektronik och styrteknik idag, det är också större fokus på energieffektivitet idag än tidigare. När jag började var det viktigast att bygga ett system som var driftssäkert under lång tid samt enkelt att underhålla. Idag finns inte samma fokus på hållbara system. Som han ser det är det de ekonomiska förutsättningarna som förändrats, de har blivit mer kortsiktiga.
– I tider av kvartalsekonomi måste man kunna visa att en investering är finansierad på ett par års sikt. Ett exempel som jag upplevt är då ett stort industriföretag för ett antal år sedan inledde ett samarbete med ett hydrauliknätverk i regionen. Syftet var att testa om det gick att energieffektivisera ett befintligt hydrauliksystem. De förändringar vi då genomförde minskade energiförbrukningen med 58 procent samtidigt som driften fungerade lika bra eller bättre. Dock beslutade företaget att inte gå vidare och göra samma besparande förändringar på andra produktionslinorna som var likadana, över 10 stycken. Skälet var att åtgärden bara sparade 200 000:- på ett år och investeringen var på ca 500 000:-, då den inte betalade sig på två år ansågs den för dyr. Han konstaterar att ett dilemma fortfarande är att tekniker och ekonomer inte talar samma språk.
– Som jag ser det bidrar det till att nytänk inom hydraulikkonstruktion försenas och gör att vi inte får fram mer effektiva och hållbara system lika fort som vi skulle kunna.
Gått trögt med att införa elektronik i hydrauliken
Örjan Andrén har sedan 1990-talet försökt jobba in mer elektronik i de hydrauliksystem de fått i uppdrag att bygga i sin konsultroll.
– Problemet har varit att de flesta inom hydraulikbranschen kommer från mekaniksidan och inte har så stora insikter i elektronik och de fördelar det kan ge. Så det har gått trögt att jobba in mer elektronik i hydrauliksystemen, speciellt inom industrin. På mobilsidan har de varit tidigare med att se mer till helheten och de möjligheter som elektronik kan ge, ligger längre fram när det gäller styrningar och energioptimering. En möjlighet som har funnits länge är att använda frekvensstyrda elmotorer, men den möjligheten har industrin inte tagit till sig förrän på senare år.
– Vi har erbjudit en kurs i optimering av elmotorsystem sedan 2010-talet och ser att elektrifieringen skulle kunna leda till vissa förbättringar i konstruktionen av hydrauliksystem, men det går trögt med det i branschen.
Komplexiteten tuffaste utmaningen vid konstruktion
På utbildningssidan upplever han inte att förkunskaperna hos de som går deras kurser har förändrats mycket under åren, inte på ett generellt plan.
– Sedan är det naturligtvis så att det inom varje kursgrupp finns stora variationer i främst vilka teoretiska förkunskaper de har. Det blir lite av en utmaning för oss som utbildar, man måste ge dem nya kunskaper utifrån den nivå de befinner sig, förklarar han. På frågan vad som är svårast när det gäller att konstruera ett hydrauliksystem anser Örjan Andrén att det är komplexiteten i sådana system.
– Det är ett ständigt föränderligt system där exempelvis temperaturen på oljan förändrar dess egenskaper under drift, trycket och flödet varierar med belastningen och mycket annat. Det kan göra det väldigt svårt att räkna på egenskaperna för att kunna välja optimala komponenter. Erfarenhet är väldigt viktigt. Han berättar vidare att elever brukar beklaga sig över att det inte finns några generella beräkningsregler som gäller vid konstruktion av ett hydrauliksystem.
– Jag kan förstå att det kan kännas frustrerande. Den enda regeln man har att förhålla sig till är att systemet ska vara säkert, specifika regler som går att kontrollera finns bara för ackumulatorerna i ett hydrauliksystem. För övriga delar finns maskindirektiv och harmoniserande standarder att ta hjälp av, men de kan man frångå om man kan ge ett bra skäl.
Börjar alltid med att välja vätska
På deras kurser får eleverna lära sig att det första steget vid konstruktion av ett hydrauliksystem alltid är att välja vätska utifrån applikation, beror främst på miljön som maskinen befinner sig i.
– Vilken hydraulvätska man väljer påverkar exempelvis vilken typ av komponenter man kan använda i systemet vilket i sin tur kan påverka hydraulsystemets dimensionering. Den största skillnaden finns mellan olja och vatten som hydraulvätska. Vatten används främst i dammluckor vid vattenkraftverk och slussar, samt även en del inom livsmedelsindustrin. När sedan själva konstruktionen ska påbörjas är den största utmaningen är att räkna fram under vilka förutsättningar som hydrauliksystemet ska arbeta.
– Det gäller att den som beställer systemet har bra koll på hur det ska användas, vilket de inte alltid har. De vet bara att det är ett jobb som ska utföras, flytta en sak från ett ställe till ett annat. Men vilka krafter som kommer påverka systemet, vilka friktioner som gäller etc har de inte alltid lika bra koll på. Dock behöver man sådan information innan konstruktionen av hydraulsystemet kan påbörjas.
Onödigt stora säkerhetsmarginaler
En aspekt inom industrihydrauliken som han tycker man borde utveckla är det faktum att man oftast har väldigt stora marginaler i konstruktionen.
– Man skulle kunna följa upp och optimera hydrauliksystemen betydligt mer än vad som görs. Oftast är kunderna nöjda med att få ett system som fungerar och väljer att inte följa upp prestandan och samla in mätdata som man sedan kan utvärdera. Gjorde man det skulle man i efterhand kunna gå in och optimera det installerade systemet och därigenom spara mycket energi. Han konstaterar dock att medvetenheten om den möjligheten är på uppåtgående, men det finns definitivt mer att göra.
Trend mot mer decentraliserade system
En trend i konstruktion av hydrauliksystem är att man börjar dela upp stora hydrauliksystem i flera mindre decentraliserade system.
– I stället för att konstruera ett stort system som kanske styr ett 30-tal olika rörelser väljer man att använda flera mindre system som endast styr ett fåtal rörelser. Då det är enklare att optimera ett mindre system blir det även enklare att optimera helheten. Det finns idag flera färdiga box-system som bara är att koppla in och som kan kombineras till större enheter. En viktig del i Projekthydrauliks utbildningskoncept är att de själva både håller i kurser och tar konsultuppdrag.
– Det är vårt sätt att vidareutbilda oss och vara fullt insatta i hur företagen arbetar. Om man bara utbildar riskerar man att kurserna efter ett tag bygger på gamla kunskaper.
