Anders Pettersson delar sin tid mellan att vara universitetslektor på Luleå tekniska högskola och att jobba med FoU-frågor på Volvo CE i Eskilstuna
Hans fokusområde är maskinelement och tribologi och han betonar vikten av att veta vad man gör när man hanterar oljor.
– Det är alltid en risk när man är inne och petar i ett hydraulsystem, det är mycket som kan gå snett och leda till förödande konsekvenser. Systemets prestanda kan definitivt försämras efter ett oljebyte om man inte vet man vad gör, konstaterar han. Att ha en väl genomarbetad underhållsprocess blir därför centralt.
– Det gäller att undvika den mänskliga faktorn så långt det går, att ha väl utarbetade rutiner och utbildningar av alla medarbetare så alla vet vad som ska göras och när. Man behöver vara väldigt noggrann och se till att oljan som kommer in i systemet är helt ren. Har man känsliga system behöver man fylla på oljan genom ett filter då det kan finnas kvar föroreningar i oljefatet, även om det är rengjort innan det fylls på med ren olja. Inom den mobila hydrauliken hade man på 1980/90-talet stora problem med läckage i samband med slangbyten i fält. Otillräcklig utbildning och felaktiga rutiner gjorde att oljan förorenades.
– Det är ett exempel på att man genom utbildning och tydliga rutiner kan komma väldigt långt. Idag har de problemen minskat betydligt tack vare att alla som jobbar med sådant har fått ordentlig utbildning och träning i att byta slangar i fält. Anders Pettersson berättar vidare att många idag använder tillståndsbaserat underhåll, vilket ställer lite andra krav på underhållsprocessen.
– För att nyttja fördelarna med ett sådant underhåll måste man vara helt klar över vilka kriterier som styr när ett oljebyte behövs. Det gäller att ha koll på det egna systemet, det går inte att använda några förinställda värden. Varje system har sina egna förutsättningar och kräver olika renhet på oljan för att fungera optimalt. Därför måste inställningarna för ett tillståndsbaserat underhåll anpassas efter varje enskilt hydraulsystem.
Olika skäl till att oljan slutar fungera
I sin undervisning reder Anders Pettersson ut hur olika föroreningar påverkar oljan och gör att den inte längre fyller den funktion den förväntas göra. Det handlar om allt från nedskjuvning till att smuts tränger in utifrån. De huvudsakliga skälen till att oljan slutar fungera som den ska är:
- Nedskjuvning, det gör oljan för tunn för att kunna ha kvar sin skyddande effekt. Det som händer är att viskositetsindexförbättrarna, som är långkedjade polymerer, överbelastas så att de går av och tappar sin förtjockande förmåga permanent.
- Oxidation
o Oxidation orsakar en viskositetsökning som i sin tur kan ge exempelvis sämre lågtemperaturegenskaper
o Vid oxidation kan oljan bli aggressiv mot komponenter
o Nedbrytningsprodukterna vid oxidation kan forma slam eller beläggningar på komponenter.
- Olika typer av föroreningar
o Smuts som tränger in utifrån ger oljan sämre prestanda
o Slitagegenererade partiklar gör att oljan inte skyddar komponenterna som den ska utan istället orsakar nötning
o Bränsle, kylvätska eller främmande vätska kan ta sig in i oljan och försämra oljans egenskaper
- Förlust av funktionella egenskaper
o Oljan har i utgångsläget additiver med antinötningsegenskaper. Om oljan utsätts för varierad belastning kan det uppstå lokal överbelastning vilket bryter ner sådana additiver. Det ger i sin tur en förlust av antinötningsegenskaper och leder till ökat slitage på komponenter
o Vid mekanisk eller kemisk överbelastning kan oljan tappa sina friktionsegenskaper vilket försämrar oljans egenskaper. (Jämför ATF i en automatlåda, det börjar rycka eller slira vid växling när man har slitit ut friktionsmodifierarna.)
Kan förebygga driftsstopp
Att varje hydraulsystem är unikt, då förutsättningarna för varje system är unika, gör att det är viktigt att skaffa sig en bra förståelse för det egna hydraulsystemet för att kunna bygga upp rätt underhållsprocess.
– När man kört sitt system ett tag får man en bra känsla för vad som är just det systemets svaga länk, eller länkar, som man behöver hålla extra koll på. Vilka de är beror på vilka parametrar som styr driften, som temperatur, belastningsnivåer, atmosfär runt systemet och mycket annat. Har man en god förståelse för systemet kan man bygga upp sina rutiner så man förebygger eventuella driftsstopp och ser till att oljan alltid fungerar optimalt utifrån givna förutsättningar.
– Har man koll på systemet kan man läsa av det och snabbt märka avvikelser och sätta in åtgärder i tid för att förhindra akuta driftsstopp. Standardoljor betydligt bättre idag Det har skett mycket utveckling på oljesidan under de senaste årtiondena. Anders Pettersson kan konstatera att standardoljor/normaloljor har förbättrats betydligt jämfört med för 15-20 år sedan.
– Riktigt bra och dyra oljor har funnits länge tex. för flyg och rymdindustrin, den stora utvecklingen har skett på standardoljorna. De har idag förbättrats betydligt med bland annat bättre oxidationsstabilitet, skjuvstabilitet och slitageskydd jämfört med tidigare. Han konstaterar samtidigt att användningen av de esterbaserade oljor som dök upp på marknaden för ett antal år sedan inte ökat i användning så snabbt som man kanske trodde tidigare.
Nya lagkrav kommer påverka miljöklassningar
Det sker utveckling även på andra håll än på själva oljorna. Miljö- och klimatkraven blir allt fler och mer omfattande och det pågår en ständig diskussion inom EU vilka krav som ska gälla. Något som kommer påverka alla som använder oljor i sina system framöver är det arbete som sker på lagstiftningssidan gällande just oljor.
– Det sker en skärpning av lagstiftningen inom EU som kommer göra att vissa oljor som idag uppnår miljöklassningar inte kommer godkännas framöver av miljöskäl. Det gäller både ester-baserade och fossilbaserade oljor. Det här kommer påverka många men vi vet ännu inte exakt hur de nya lagkraven kommer utformas, det får vi återkomma till under hösten, avslutar han.
