Det konstaterar Ida Karlsson som är arbetsmiljörådgivare på SSG, Standard Solution Group. De har sedan 1950-talet jobbat tillsammans med industrin för att hitta de bästa lösningarna för industrins gemensamma utmaningar. Detta samarbete har bland annat resulterat i standarder som vägleder i anläggningens hela livscykel från projektering till skrotning.
– Vi har exempelvis tagit fram SSG 3800 som specificerar och förtydligar de punkter i SS-EN ISO 4413:2010 som ska uppfyllas av den hydrauliska utrustningen eller utrustning där hydraulik ingår. Vi har även säkerhets- och arbetsmiljöutbildningar i vårt utbud inom E-learning och tjänster som t ex vår kommunikationsapp SSG On site med dess moduler för digitala arbetstillstånd och körtillstånd. Min uppgift som rådgivare är bland annat att delta i utveckling av våra kurser och produkter för att säkra att de uppfyller lagkrav och ge allmän rådgivning inom arbetsmiljöområdet.
Människa-Teknik-Organisation
En reflektion som uppkommit i samarbetet med kunder och när kurser, standarder och andra lösningar för arbetsmiljö utvecklas är att man sällan talar om medarbetarnas psykiska hälsa och hur de mår i gruppen och på arbetsplatsen.
– Vi jobbar ju mest med industriföretag och där är det traditionellt lite macho-kultur, man ska inte visa sig svag eller orolig. Det är också viktigt att vara en del av gruppen vilket gör att man inte gärna berättar om exempelvis en kollega inte använder rätt säkerhetsutrustning och utsätter sig själv eller andra för fara.
Det skapar utmaningar inom den tekniska branschen med att tala om annat än teknik, att tala om mer mjuka frågor.
– Därför försöker vi alltid föra in fler aspekter av arbetslivet när vi talar om arbetsmiljön och säkert arbete. Det handlar om att hitta en balans mellan Människa-Teknik-Organisation och att förstå att de tre perspektiven alltid hänger ihop.
Ledarskapet avgörande för en säker arbetsplats
Det är viktigt att alla medarbetare känner en trygghet i att kunna tala om saker man inte känner sig bekväm med.
– Man ska våga berätta om incidenter som händer och som kan utgöra fara, man ska även vara trygg i att kunna ifrågasätta om saker inte sköts eller fungerar som de det är tänkt. För att skapa sådana arbetsplatser är ledarskapet väldigt viktigt.
Chefer behöver ha en förståelse för att det kan vara svårt att ta den typen av samtal utan att vara rädd för negativa konsekvenser.
– För att inte riskera att man hamnar utanför gruppen måste det finnas en så stor trygghet inom gruppen att alla uppskattar och förstår nyttan av att man tar upp saker man ser, även om det är en kollega som missat något.
För att skapa en sådan positiv gruppdynamik behöver chefen bjuda in medarbetarna i arbetet med säkerheten.
– Genom att skapa en delaktighet hos medarbetarna i gruppen blir det lättare för dem att både förstå varför man behöver vidta olika säkerhetsåtgärder, och även att vilja utföra dem då man själv varit med och beslutat om dem. Så delaktighet är en av de viktigaste delarna i arbetet med att skapa en säker arbetsplats.
Beteendebaserad säkerhet
Det handlar också om att chefer inte ska behöva känna krav på att de vet allt bäst.
– Ingen kan kunna allt, en chef ska kunna tillåta sig att visa ödmjukhet och respekt för medarbetarnas kunskap. Med en trygghet i gruppen som bygger på ömsesidig respekt så kommer alla ta ett gemensamt ansvar för säkerheten och arbetsmiljön.
Baserat på insikterna om värdet av att bygga trygga grupper har det blivit vanligare att jobba med det man kallar Beteendebaserad säkerhet, BBS, som bygger på långvarig forskning inom beteendepsykologi.
– Det innebär att fokusera på beteenden, att bekräfta säkra beteenden och även ge feedback på icke önskvärda beteenden. Genom att identifiera och förstärka säkra beteenden före en olycka minskar inte bara riskerna, utan man bygger också en kultur där säkerhet är en naturlig och integrerad del av varje medarbetares vardag.
Fördelar med psykologisk trygghet
De fördelar som Ida Karlsson och hennes kollegor brukar ta upp med en psykologisk trygghet på jobbet är bland annat:
• Trygghet att tala om psykisk hälsa – En öppen kultur där medarbetare kan diskutera sitt mående och sin hälsa leder till bättre välbefinnande.
• Ökad rapportering av säkerhetsrisker – Anställda vågar påpeka brister och potentiella faror i tid.
• Förbättrad kommunikation och samarbete – Grupper arbetar mer effektivt och delar information öppet.
• Högre engagemang och motivation – Medarbetare känner att deras åsikter värderas och tas på allvar.
• Lägre olycksfallsfrekvens – Eftersom man upptäcker, rapporterar och hanterar risker tidigt leder det till färre arbetsplatsolyckor.
Rekommendationer för hur man åstadkommer det
• Främja öppenhet kring psykisk hälsa – Skapa en arbetsmiljö där medarbetare känner sig bekväma att prata om sitt mående och få det stöd de behöver.
• Ledarskapets roll – Chefer och arbetsledare måste föregå med gott exempel genom att uppmuntra öppenhet och lyssna aktivt på medarbetarnas synpunkter.
• Etablera en ”ingen skuld”-kultur – Fel och misstag bör ses som möjligheter till lärande snarare än skäl för bestraffning.
• Uppmuntra feedback och dialog – Regelbundna säkerhetsmöten och öppna diskussioner främjar en trygg och transparent arbetsmiljö.
• Utbildning och träning – Genom att utbilda personal om vikten av psykologisk trygghet skapas en kultur där alla känner ansvar för säkerheten.
