Det konstaterar Tomas Beäff som idag jobbar som global säkerhetskonsult med fokus på regelverket som styr hur man bygger maskiner på ett säkert sätt.
– I början av mitt yrkesliv jobbade jag praktiskt i industrin med bland annat hydraulik, som både konstruktör och reparatör. Efter ett antal år bytte jag och började på Arbetsmiljöverket, AMV. Väl där blev jag medveten om olika lagar och förordningar som jag inte hade haft en aning om innan och började då intressera mig mer och mer för regelverket.
Han jobbade som inspektör för AMV i 8 år och under den tiden blev han bland annat del av standardiseringsarbetet inom EU, som svensk representant och expert.
– Till slut kände jag att jag samlat på mig tillräckligt med kunskaper för att i egen regi kunna hjälpa företag med säkerhetsarbete och började jobba som konsult. I början var kunderna mest företag i Sverige, men sedan började jag även hjälpa svenska företag på deras fabriker utomlands. Därefter fick jag även internationella kunder över hela världen, så det har blivit en del resor, konstaterar Tomas Beäff med ett leende.
Konsultföretaget han startade, Machine & Processaftey Analysis, jobbar med säkerhetsfrågor inom de flesta industriområdena som mekanik, hydraulik, pneumatik, styrsystem, ATEX och el.
Skydd för hälsa och säkerhet
När det gäller hydraulik är den viktigaste standarden EN ISO 4413, en B-standard som styr vad som krävs av hydrauliksystem för att uppfylla Maskindirektivet. El ingår ofta och där är EN 60204-1 maskiners elutrustning en viktig standard att beakta då den harmoniserar både med maskindirektivet och lågspänningsdirektivet.
– Det direktivet har två syften, dels att harmonisera de gällande kraven för att uppnå ett starkt skydd för hälsa och säkerhet dels att säkerställa fri rörlighet för maskiner på EU-marknaden.
En säker användning av hydrauliksystem kräver en grundläggande förståelse och fungerande kommunikation mellan köpare och säljare.
– EN ISO 4413 togs fram för att bidra till en sådan förståelse och kommunikation samt att dokumentera goda exempel från många med erfarenheter inom området. Standarder är väldigt bra hjälpmedel för alla som vill bygga säkra system.
CE-märkning inom EU
En annan viktig del i säkerhetsarbetet är CE-märkningen som är en produktmärkning inom Europeiska unionen som visar att en produkt uppfyller de nödvändiga kraven vad gäller bland annat miljö, hälsa och säkerhet om man vill sälja på den europeiska marknaden.
– Den visar att produkten enligt tillverkarens bedömning uppfyller EU:s normer för säkerhet, hälsa och miljöskydd. Märkningen krävs för produkter från hela världen som ska säljas i EU.
Observera att samma krav även gäller inom länder som har avtal med EU genom EES-avtalet som den europeiska frihandelssammanslutningen, som omfattar Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Genom EES-avtalet utvidgas delar av EU:s inre marknad till Island, Liechtenstein och Norge.
Kandidatländer, dvs flera europeiska stater som ännu inte ingår i unionen, som har ambition att ansluta sig i framtiden omfattas av samma regelverk. Det finns nio kandidatländer: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Turkiet och Ukraina.
– För hydraulik som skall ingå i maskiner klassas dessa normalt avseende aggregat som en delvis fullbordad maskin för inbyggnad enligt regler för maskiner, då systemet är en del av helheten där tillverkaren endast deklarerar sin leverans mot de regelverk som omfattar systemet. Apparatskåp (kopplingsutrustning) som eventuellt ingår i leveransen till aggregatet skall CE-märkas med avseende på EMC och elsäkerhetskraven av skåpbyggaren eller aggregatleverantören. Utöver det finns vissa krav på konstruktionen av cylindrar, ventiler och andra komponenter som behöver följa olika komponentstandarder, förklarar Tomas Beäff.
Bristande riskbedömning vanligt fel
För CE-märkning gäller oftast egencertifiering, i vissa fall för särskilt farliga maskiner kan det även krävas kontroll av tredje part, så kallat anmält organ, inom EU. En viktig del i säkerhetsarbetet är riskbedömningar för helheten såväl som för respektive delleverans för att säkerställa att man har rätt säkerhetsnivå på personsäkerhet och driftsäkerhet.
– Ett vanligt fel är bristande riskbedömningar, både vid egencertifiering och vid användning av olika utrustningar. Hur man gör en bra riskanalys finns i bl.a. standarder och i regelverket för tillverkning och användning av maskiner.
Om man är sluttillverkare/integratör av helheten rekommenderar Tomas Beäff att man vid upphandlingar kontraktslägger krav på riskbedömningar och viktiga standarder från sina leverantörer då det blir enklare att CE-märka helheten samt för framtida eventuella förändringar.
Andra vanliga fel
Som konsult sedan mer än 30 år tillbaka jobbar han ofta med att hjälpa tillverkare att se till att regelverken och relevanta standarder tillämpas och följs. Han hjälper även företag under processen med CE-märkning som innebär att se till att tillverkaren kan försäkra marknaden att man uppfyllt EUs konstruktionsregler och krav i aktuella direktiv och förordningar. Han är även ett stöd i samband med upphandlingar och slutkontroller som FAT och SAT.
– De vanligaste generella felen som kommer fram vid problem med säkerhet är brister i arbetet med egencertifieringen för CE-märkning, det gäller både tekniska brister och brister i dokumentationen.
När det gäller hydrauliksystem är dimensioneringsproblem ett av de vanligaste felen som upptäcks.
– Man har inte dimensionerat korrekt för det arbete som systemet ska utföra, det orkar helt enkelt inte med det man vill åstadkomma. Andra vanliga fel är att man inte följt de harmoniserade standarder som gäller för hydrauliksystem samt att det finns brister i märkningen av komponenter och rörsystem, samt att i aktuella fall om säkerhetsrelaterade delar av styrsystemet ingår inte har den tillförlitlighet som krävs vilket normalt innebär så kallad SIL klassning eller PL klassning.
Han vill samtidigt framhålla att det inom hydraulikområdet sedan dessa regelverk infördes ändå har skett en stor förbättring från olika leverantörer och tillverkare jämfört med hur det var förr.
Missad märkning kan vara allvarlig
Brister i märkning kan leda till olyckor, skapa kapacitetsproblem, underhållsproblem och även ge problem med tillsynsmyndigheter. Generellt gäller att alla hydrauliska komponenter skall tilldelas ett detaljnummer och/eller detaljbokstav som skall användas på scheman, listor och sammanställningsritningar för att identifiera komponenten på eller intill komponenten.
– Jag upptäcker sådana brister när jag hjälper kunder med inspektion och leverantörskontroll inför exempelvis en CE-märkning. Är komponenter felaktigt märkta, eller inte märkta alls, kan det exempelvis leda till anslutningsfel som i sin tur ger funktionsfel. Det kan även handla om fel ventilval i vissa applikationer.
Andra risker är hälso- och arbetsmiljöproblem om exempelvis en läcka uppstår och olja sprutar ut, en smal oljestråle kan även lätt skära av ett eller flera fingrar om man känner efter läckor och är ouppmärksam.
– I grunden skall heller ingen riskkälla kunna uppstå genom plötslig tryckstöt, tryckökning, tryckbortfall eller vakuumförlust respektive vakummbortfall. Pneumatisk och hydraulisk maskinutrustning skall konstrueras så att det högsta angivna trycket inte kan överskridas i kretsarna exempelvis genom tryckbegränsande anordningar. Vidare skall ingen vätskestråle eller plötslig farlig rörelse hos slangen som pisksnärt kunna uppstå genom läckage eller komponentfel (fångwire är ett exempel på en lösning).
Brister i dokumentationen är också vanliga inom hydrauliken, det kan vara både bristande certifikat och instruktioner eller språkliga brister.
– Jag vill samtidigt framhålla att många större företag är duktiga när det gäller att skapa säkra arbetsplatser med väl fungerande system. Däremot kan mindre företag missa i säkerhetsarbetet då de inte alltid har resurser tillgängliga, vilket nog kan bero på både bristande kunskaper och resurser.
Ta hjälp av standarder
En rekommendation som Tomas Beäff ger är att oftare använda standarder som hjälpmedel vid tillverkning, de bygger på mycket erfarenheter av vad som fungerar och inte.
– Den viktigaste standarden för hydrauliksystem är, som jag redan nämnt, EN ISO 4413. Sedan finns även SSG 3800 som förtydligar vissa delar av EN ISO-standarden. Den är avsedd att användas vid val och upphandling av hydraulikutrustning med syftet att användaren ska få en säker hydraulikanläggning med hög tillgänglighet och låg underhållskostnad.
SSG 3800 specificerar och förtydligar de punkter i SS-EN ISO 4413:2010 som ska uppfyllas av den hydrauliska utrustningen eller utrustning där hydraulik ingår, gällande funktion, säkerhet, tillförlitlighet, miljö, energieffektivitet och dokumentation.
– Följer man standarder får man oftast också en lägre underhållskostnad. Saknas exempelvis relevant dokumentation leder det till risker i sig själv och även problem med underhållet. Det försvårar för underhållspersonalen om de inte vet hur de ska utföra exempelvis ett komponentbyte på en specifik maskin, hydraulikschemat är en viktig del i dokumentationen.
Hydraulsystem innehåller även oftast en elmotor och pump varför elkraven även måste beaktas, lämpligast genom att tillämpa standarden EN 60204-1 om maskiners elutrustning.
– Ofta ingår även ackumulatorer i aggregaten för att hantera tryckstötar och fungerar som en fjäder och där kommer regler för tryckbärande anordningar in. Där gäller normalt att behållare som t.ex gasladdade ackumulatorer så långt som möjligt tryckavlastas automatiskt vid frånskiljning av energi till maskinen och om det inte är möjligt förses med anordningar från för frånskiljning, lokal tryckavlastning och tryckindikering.
Liknande säkerhetsarbete inom pneumatiken
Tomas Beäff hjälper även kunder med säkerhetsarbete för pneumatiska system.
– Skillnaden från hydrauliken är att hydrauliken jobbar med större krafter och därmed högre risker. I övrigt är säkerhetsaspekterna likartade.
Standarden för pneumatik är ISO 4414 och på motsvarande sätt som för hydrauliken specificerar den allmänna regler och säkerhetskrav för pneumatiksystem och komponenter i maskiner. Standarden är harmoniserad mot maskindirektivet och behandlar relevanta krav (förutom buller).
– Inom pneumatiken är en av de vanligaste bristerna fel ventilval för olika applikationer. Det leder i sin tur till funktionsfel och risker i arbetsmiljön. Det kan vara olika säkerhetsrelaterade styrningar av exempelvis ventiler där det ofta brister i verifiering av sådana kretsar när det påverkar säkerhetsrelaterade funktioner.
