För att säkerställa rätt säkerhetsnivå på ett hydrauliksystem för personsäkerhet och driftsäkerhet behövs en riskanalys för att identifiera potentiella felkällor. På Arboga Hydraulik erbjuder de en sådan tjänst och har upptäckt både väntade och oväntade felkällor hos kunder.
Arboga Hydraulik startade 2012 då företaget de jobbat på i många år beslutade att stänga Arbogakontoret I samråd med eventuellt potentiella kunder valde då Mikael Andersson och Stefan Johansson samt två tidigare delägare, att starta eget.
– Sedan dess har det rullat på och vi jobbar i princip uteslutande med kundanpassade hydrauliksystem samt montage, service och reservdelsförsäljning. Sedan 80-talet har vi jobbat med hydraulik till verkstads-, fordons-, elproduktionsindustrin, men även från försvarsindustrin, berättar Mikael Andersson på Arboga Hydraulik, ansvarig för Sälj, Teknik, Planering, Hydraulisk konstruktion, Montage.
Framtagen struktur för bedömningar av risk
Ett av de ben företaget vilar på är ett erbjudande om riskanalyser ute hos kunder.
– När vi konstruerar våra egna system följer vi ett framtaget protokoll för hur vi genomför en strukturerad riskbedömning innan vi beslutar om design och utförande. Samma protokoll använder vi hos kunder, ofta med anpassningar till deras speciella förhållanden, förklarar Stefan Johansson, ansvarig för Inköp, Lager, Marknad, Administration, IT, Mekanisk konstruktion.
I deras egen tillverkning av hydraulikdelar och system jobbar de med säkerhet ur flera perspektiv, bland annat utifrån krav på CE-märkning.
– För färdiga system ansvarar vi själva för CE-märkningen, med allt vad det innebär, och säljer vi delar till ett system lämnar vi en försäkran för inbyggnad av delvis fullbordad maskin. I det sistnämnda fallet ansvarar kunden för den slutgiltiga CE-märkningen.
Kunder vill fortfarande ha dokumentation på papper
Deras kunder finns främst inom gruv-, bil- och flygindustrin samt vattenkraft. De installerar även central hydraulik som får ut flöde av olja till olika utrustningar, inklusive styrsystem, rörsystem m.m.
– En viktig del i ett strukturerat säkerhetsarbete är att alltid skicka med relevant dokumentation, och det blir ofta väldigt mycket då allt ska dokumenteras, både stort och smått, berättar Stefan Johansson.
De jobbar själva mycket med datorn och sparar all information på sin egen server.
– Vi undviker att lägga saker i molnet av säkerhetsskäl, vi har ett eget system som kontrolleras ur säkerhetsperspektiv av ett externt företag så allt är säkrat.
Men även om de sparar allt digitalt så vill kunden oftast även ha dokumentationen i pappersform i pärmar som underlättar vid felsökning på plats.
– Dokument digitalt erbjuder vi via DVD, USB eller via krypterade molntjänser, allt beroende på kundens önskemål. En del kunder har inte möjlighet att läsa CD/DVD media längre och USB anses som en säkerhetsrisk av andra.
Utgår från Maskindirektivet
När de gör riskbedömningar utgår de från vad som krävs i Maskindirektivet och har utifrån det skapat en egen struktur på riskbedömningarna.
– Den utgår från en typ av koordinatsystem med olika nivåer på risker och konsekvenser. Det blir en poängbedömning som bygger på sannolikheter för olika utfall. Vår förstasida på en riskbedömning syns i bilden nedan. Man bedömer bland annat konsekvenserna av en risk från minimum till katastrofal, där det sistnämnda medför död.
Vanligt med bristande märkning
Vid konstruktion av färdiga maskiner bör hela riskbedömningen genomföras med hänsyn till var och hur den ska användas.
– Några exempel kan vara att om maskinen kommer stå där det rör sig folk behöver man sätta skydd på slangarna och är det en varm ytan bör ett draperi hängas runt det området. Det handlar många gånger om relativt enkla åtgärder som ger en säkrare arbetsplats, förklarar Mikael Andersson.
De hjälper också till att göra riskbedömningar på befintliga maskiner och utrustningar hos kunderna.
– Ett vanligt fel vi ser när vi kommer ut hos kund är att ledningar saknar märkning. Det ska enligt AFS 2002:1 finnas märkning med information om både vad som flödar i ledningen och åt vilket håll det flödar. Ibland finns ingen märkning alls, berättar Stefan Johansson.
Arboga Hydraulik märker hydraulrören vid installation, oftast med tejp rörmärkning med svart bakgrund och vit text som indikerar hydraulolja som inte antänds under 100 grader. Det är också viktigt med pilar som visar på flödets riktning. Om man behöver utföra en nödåtgärd och kanske öppna en ledning är det viktigt att veta det.
Dokumentation saknas ofta
Många av deras jobb utför de inom vattenkraftindustrin, både med hydrauliken till dammluckorna och turbinerna.
– När vi är på plats hos kund gör vi en riskbedömning och föreslår sådant som behöver åtgärdas, det kan vara information om nödreglering av en dammlucka vid behov. Nödåtgärder ska kunna utföras av vem som helst, man ska inte behöva speciella kunskaper. Då tar man fram en instruktion som monteras i anslutning till regleringen, som visar steg för steg hur man gör.
När det gäller säkerhet så är de noga med att kunden ska få fullgod dokumentation om installerad utrustning, så att de vid behov ska kunna anlita annan leverantör och som med hjälp av dokumentationen ska kunna utföra sina åtgärder på ett säkert sätt.
– Vid många av våra serviceåtgärder hos kund saknas aktuell dokumentation, vilket innebär att en analys av objektet som vi får förfrågan på måste ske på plats.
Får aha-upplevelser
Vid riskbedömningar ute hos kund får kunden ofta aha-upplevelser, både väntade och oväntade.
– Vid ett tillfälle var det en kund som insåg vilka stora tryck som kan uppkomma i en hydraultank. Vi visade på hur deras rektangulära tank nästan hade blivit rund av övertryck, och förklarade vilken fara det utgjorde. De lät då bygga om tanken och införde ett säkerhetssystem mot överfyllnad. Om den som fyller tanken inte får information från den egna givaren att tanken är full rinner oljan över i ett annat kärl med en egen givare som larmar, förklarar Mikael Andersson.
Arboga Hydraulik föreslår även att intryckta nödstopp i en centralhydraulikanläggning ska vara adresserade, så man direkt kan se vilken nödstopp som tryckts in för att kunna vidta lämpliga åtgärder.
– I dessa fall har ansvarig flödesledare och fastighet fått meddelande via telefon var en eventuell olycka har skett.
Olika typer av risker
Hos en annan kund upptäckte de en helt annan typ av risk, som mer rör hur medarbetare mår.
– Det visade sig att kolvarna i hydraulpumpen gav vibrationer som fortplantade sig från fabrikslokalen till kontorslandskapet som låg ovanför. I den lokalen hade personalen mått dåligt under en längre tid med illamående och huvudvärk hos en del. Det kunde åtgärdas genom att man installerade en TPD i anslutning till pumpen.
När de har gjort en riskbedömning hos en kund sätter de ihop en rapport som de överlämnar till kunden.
– I den finns det med risker som kan leda till personskador, produktionsbortfall och/eller skador på fastighet. Ett exempel på risk för produktionsbortfall som många inte tänker på är att det kan sitta komponenter i ett system som inte tillverkas längre. Vi frågar då kunden om de har en reservkomponent på hyllan, vilket de sällan har. Vårt råd blir överväga en ombyggnation med komponenter som är likvärdiga och lättillgängliga.
Måste-ska-bör åtgärdas
När kunden fått rapporten från riskbedömningen avgör de vilka delar de vill åtgärda på en gång och vilka de avvaktar med.
– Vi delar in våra rekommendationer i sådana som måste åtgärdas, som ska åtgärdas och som bör åtgärdas. De vi klassar som måsten brukar kunden utföra på en gång, det handlar ofta om saker som kan leda till personskador. Andra saker kan de kanske vänta med, konstaterar Stefan Johansson
Med rapporten i handen kan kunden sedan vända sig till vem de vill, de är inte bundna till Arboga Hydraulik för åtgärderna.
– Vanligtvis återkommer de till oss, men det är absolut inget krav.
