Norge går nu vidare med nya klimatkrav för offshorefartyg som kan få stor påverkan på leverantörer inom hydraulik, elmekanik, automation och marina drivsystem. Förslaget, som presenterats av norska myndigheter och nu behandlas vidare politiskt, syftar till att kraftigt minska klimatutsläppen från fartyg som arbetar på norsk sockel.
Om reglerna genomförs enligt nuvarande plan kommer offshorefartyg successivt behöva minska sin klimatintensitet från 2029 och framåt. Det väntas skapa omfattande investeringar i nya energisystem, elektrifiering och energieffektiv teknik.
För leverantörer inom hydraulik och industriell automation kan utvecklingen samtidigt innebära nya affärsmöjligheter.
Kraven är ännu inte fullt beslutade
Det är viktigt att understryka att regelverket ännu inte är helt fastställt. Förslaget kommer från norska myndigheter och har presenterats som en del av Norges arbete med att minska utsläppen från offshore- och sjöfartssektorn.
Enligt förslaget ska offshorefartyg successivt minska klimatintensiteten med:
- 10 procent från 2029–2031
- upp till 40 procent från 2038–2040
Kraven riktar sig främst mot fartyg inom offshoreverksamhet såsom:
- supplyfartyg
- ankarhanteringsfartyg
- konstruktionsfartyg
- serviceskepp
Målet är att driva fram ny teknik och lägre energiförbrukning inom norsk offshoreindustri.
Kan utlösa investeringar på över 10 miljarder NOK
Branschbedömningar från DNV pekar på att omställningen kan innebära investeringar på mellan 6,7 och 10,2 miljarder norska kronor.
Det handlar bland annat om investeringar i:
- hybriddrift
- batterisystem
- elektrifiering
- alternativa bränslen
- energieffektiva drivlinor
- marina kontrollsystem
- smartare hydrauliklösningar
För leverantörer inom hydraulik, pneumatik och elmekanik är det särskilt intressant eftersom många offshorefartyg använder omfattande hydrauliska system för:
- vinschar
- kranar
- däcksutrustning
- styrsystem
- subsea-utrustning
- ROV-system
När energiförbrukningen måste minska ökar samtidigt behovet av effektivare hydraulik och smartare styrning.
Elektriska och elektrohydrauliska system blir viktigare
Utvecklingen väntas accelerera övergången mot mer elektrifierade och energieffektiva system ombord på offshorefartyg.
Det innebär ökad efterfrågan på:
- elektrohydraulik
- elektriskt styrda ventiler
- energieffektiva pumpar
- frekvensstyrning
- smart sensorteknik
- condition monitoring
- digital övervakning
- marina automationssystem
Samtidigt förväntas integrationen mellan hydraulik och elektriska drivsystem öka ytterligare i framtidens offshorefartyg.
För många systembyggare innebär det att traditionell hydraulik allt oftare behöver kombineras med:
- mjukvara
- elektronik
- sensorer
- dataövervakning
- energieffektiv styrning
Biodiesel räcker inte enligt förslaget
En uppmärksammad del av förslaget är att traditionella flytande biodrivmedel inte föreslås räknas fullt ut för att uppfylla klimatkraven.
Istället vill Norge stimulera utvecklingen av:
- vätgas
- ammoniak
- biogas
- batteridrift
- hybridlösningar
Det driver i sin tur behovet av nya hjälpsystem, kylsystem, styrteknik och säkerhetslösningar där hydraulik och automation fortsatt spelar en viktig roll.
Ökad satsning på forskning och kompetens
Parallellt med de nya klimatmålen pågår flera norska satsningar inom maritim forskning, energieffektivisering och grön offshoreteknik.
Norge investerar sedan flera år i utveckling kopplat till:
- maritim elektrifiering
- autonoma fartyg
- energieffektiva drivsystem
- offshoreautomation
- vätgaslösningar
- smart industri
Flera universitet och forskningsmiljöer arbetar redan nära industrin inom områden som:
- elektrohydraulik
- marin automation
- energistyrning
- digital condition monitoring
Det märks också ett växande behov av teknisk kompetens inom både hydraulik och elektrifiering när systemen blir mer integrerade och komplexa.
Offshoreomställningen kan skapa nya affärsmöjligheter
Även om regelverket ännu inte är slutligt beslutat är signalen från Norge tydlig – offshoreindustrin ska minska sin energiförbrukning och sina utsläpp kraftigt under de kommande årtiondena.
För leverantörer inom hydraulik, pneumatik, automation och elmekanik innebär det sannolikt:
- nya investeringsprojekt
- modernisering av befintliga fartyg
- ökad efterfrågan på energieffektiva system
- större behov av teknisk integration
- fler krav på specialistkompetens
Utvecklingen visar samtidigt att framtidens offshoreteknik allt mer kommer kräva kombinerad kunskap inom hydraulik, elektrifiering och digital styrteknik – både hos leverantörer och systembyggare.
