Under arbetet med detta nummer av tidningen har jag återigen insett hur lätt ett begrepp blir ett modeord som sedan används om mycket mer än vad som egentligen avses, den här gången gäller det digitalisering som behöver särskiljas från digitisering. Första gången jag stötte på motsvarande begreppsförvirring var då jag jobbade med forskning och innovation, då var det begreppet innovation som snabbt blev hett och användes för allt från en idé för en ny lösning till en fullt utvecklad ny produkt eller tjänst som marknadsintroducerats. Själva begreppet innovation innebär ju egentligen bara det sistnämnda, något som blir tydligt på engelska där de skiljer på ”invention” och ”innovation”. När det gäller digitalisering behöver man på liknande sätt skilja på digitisering, vilket innebär att man överför en analog eller fysisk produkt eller tjänst till en digital, och digitalisering där man utnyttjar fördelarna med digitiseringen för att ta ytterligare ett steg i utvecklingen. Exempelvis är att skanna in en faktura bara digitsering, det är först när den skannade fakturan används i ett digitalt attestflöde som man kan tala om digitalisering, då man dragit nytta av den digitala möjligheten till att arbeta mer effektivt.

En annan sak jag blivit uppmärksam på under arbetet med det här numret är det faktum att vi nuförtiden ofta använder mer avancerad teknik i hemmet och på fritiden än på jobbet. Tidigare var det ju tvärtom. Det innebär att vardagstekniken blivit en pådrivare av industrins utveckling. Min reflektion blir då att eftersom vi i Sverige ligger så långt fram när det gäller teknikanvändning i vardagen så borde vi kunna ha ett försprång gentemot många andra även när det gäller den industriella utvecklingen eftersom många redan är mycket vana vid digitala verktyg. Dock verkar det vara så att det inom fluidsektorn går lite trögare än inom andra sektorer, något som framgår av flera av artiklarna.
Som i alla andra förändringsprocesser så är den största utmaningen inte att införa själva tekniken, utan det är hur man gör det. Dels behöver man ha en långsiktig strategi och inte bara kasta sig in i en digitaliseringsprocess för att alla andra gör det. Och dels så blir begreppet ”användaren i centrum” betydligt viktigare nu än tidigare, studier visar att om användarna
tas med tidigt så blir digitaliseringsprocessen betydligt mer innovativ än om de inte kommer in förrän på slutet.
Slutligen är jag verkligen imponerad av det jobb som professor Jerker Delsing vid Ltu och hans projektgrupp inom det stora EU-projektet Arrowhead Tools utför. De har till uppgift att ta sig an den stora utmaningen att ta fram ett ”gemensamt språk” för alla digitala system med målet att nå den fulla effekten av Industri 4.0. Att han säger att de faktiskt är på väg att lösa det känns otroligt spännande.