Det är ingen tvekan om att det utvecklingsmässigt har hänt mycket kring Fluidtekniken under de senare åren. Men jag vill påstå att det som då hänt ligger mest på systemområdet och hur tekniken används, jag tänker då på digitaliseringen och genom energioptimering med exempelvis hybridsystem och liknande. Nu helt plötsligt dyker det för mej upp två mycket intressanta nyheter, ett nytt pumpkoncept och en ny tråd för framtagning av ”framtida” hydraul- och smörjoljor.

I förra numret av Fluid Scandinavia hade vi en artikel om och även i ledaren skrev jag om SSG Hydraulikdagar som gick av stapeln i Luleå med temat, ”Fosilfri hydraulik 2030?”. En del av det som presenterades på seminariet handlade om Glycerol och ”tallolja”, en biprodukt som man får då man utvinner miljödiesel ur våra skogsråvaror. Av denna biprodukt kan man sedan tillverka smörjoljor och förmodligen framtida hydrauloljor.

I det här numret har vi en artikel om ett annat intressant spår som handlar om fosilfria hydraul- och smörjoljor. Nämligen om ett tyskt projekt där man ”trollar” fram hydrauloljor ur avfall från matfetter! Vad sägs om den, det har diskuterats om inte vegetabilier ska användas till mat istället för till ”smörjolja”. Att först använda råvaran i livsmedelsproduktion och därefter använda den till att tillverka smörj- och hydrauloljor måste vara optimalt. Kan det bli bättre, dessutom en hydraulolja från en fosilfri råvara. Jag är helt övertygad om att det kommer att hända många, mycket intressanta saker inom detta område i en nära framtid.

Nytt hydraulpump-/motorkoncept

De pumpar som vi idag använder har till sin principiella konstruktion sett likadana ut i många år. Under rubriken ”onödigt vetande” lärde jag mej för ca. 40 år sedan att ”bent-axis” pumpen med den sfäriska kolven patenterades för 56 år sedan, jag tänker då på Volvo Flygmotors F11 pump-/motor. En fantastiskt bra pump-/motor konstruktion som fått vissa förbättrande modifieringar, men i princip är samma maskin till koncept som när det begav sig på -60 talet. Samma sak gäller i princip för de flesta andra pumpar och motorer som exempelvis in-line kolvpumpar, inner och ytterkugghjulspumpar, vingpumpar m.m. Vi behöver pumpar och motorer som har alla de uppräknade varianternas fördelar i samma maskin, men inte nackdelarna. Billigare, enklare, tystare, vibrationsfria, bättre verkningsgrad m.m. Här finns det förmodligen mycket att jobba på, att utveckla komponenter med lite annorlunda tänkande.

Vi har även sett digitala ventilsystem och cylindrar. Jag ser fram emot när fluidbranschen kan vara med och stötta intressanta idéer, när de lite större komponenttillverkarna med resurser tar sig an alla nya idéer och uppslag och satsa på nytänkandet.

Nu börjar vi satsningen på framtiden.

För den unga nyutexaminerade ingenjören, kan det finnas ett intressantare område än Fluidtekniken? Att få jobba med vätskor och gaser (hydraulik och pneumatik), man måste kunna lite om mekanik, tribologi, elektronik, digitalisering, man behöver dessutom kunna en del kemi för att vara med och utveckla de fosilfria hydraulvätskorna. Alla ni som läser detta, hälsa de unga där hemma att det är fluidtekniken dom ska satsa på.