Under arbetet med detta nummer, där vi fokuserar på underhåll inom industrin och hydraulikbranschen, har jag blivit lite fundersam och undrat en del över hur det kan vara så stora skillnader mellan hur långt man kommit i att modernisera underhållet. I vissa intervjuer förstår jag att de digitala teknikerna verkligen slagit igenom ordentligt, även om man ännu inte kommit till nivån med AI och maskininlärning. Samtidigt hör jag i andra intervjuer hur många upplever att underhållet inte utvecklats speciellt mycket alls de senaste tjugo åren. Var sanningen ligger kan jag inte avgöra av dessa fåtal intervjuer, men nog verkar det finnas stora skillnader därute i industrin med synen och statusen på underhåll.

 Från forskningshåll finns bland annat en artikel om projektet Smart Maintenance Assessment på Chalmers där de konstaterar att underhållet fått en betydligt viktigare roll när industrin går mot Industri 4.0. Samtidigt är det inte helt tydligt vilken roll underhållet kommer få framöver och de ställde sig frågan vad Underhåll 4.0 egentligen innebär. Resultatet av projektet ger en del svar på det.

 I en annan artikel kan vi ser hur ett mindre underhålls- och serviceföretag i Småland, Anderstorps Hydraulik, lyckas ta sig längre än många av de större företag jag hört om när det gäller att ta till sig den nya digitala tekniken och se den som en tillgång för hydraulikbranschen i att både kunna förenkla och förbättra produkterna och verksamheterna. Andra artiklar i tidningen visar dock på att det finns mycket kvar att göra på många håll, något bland annat DynaMate och Projekthydraulik vittnar om.

 Inom den mobila hydrauliken ligger de inom många områden i framkant när det gäller introduktion av ny teknik och där har den digitala tekniken använts länge för bland annat tillståndsövervakning, något som Komatsu berättar om. Där har de har också börjat jobba med fjärrstyrt underhåll där fjärrverktyg på distans kan utföra saker som felsökning, nya inställningar på maskiner och uppgradera programvara. De tittar även på nästa steg inom digital teknik för underhåll, som att använda AR-glasögon som en del i underhållet på distans.

 För att hjälpa till på vägen finns olika initiativ, exempelvis på Högskolan i Gävle bedrivs industrinära forskning på hur man kan dra nytta av digitala tekniker som avancerad dataanalys och maskininlärning. Ett av de viktigare målen i det forskningsprojekt som riktas mot mindre företag är att resultaten ska kunna användas direkt ute i industrin, mer om den forskningen finns i den artikeln.

I de allra flesta intervjuer jag gjort framhålls vikten av en hög kompetens inom olika specialområden, för att säkerställa den inom underhåll finns certifierings- och valideringsprocesser som beskrivs i artikeln med Riksorganisationen Svenskt Underhåll.
Trevlig läsning!
Ylva Sjönell
Chefredaktör